onsdag 20 februari 2013

Recension: Torka aldrig tårar utan handskar. 2, Sjukdomen

Författare: Jonas Gardell.
Uppläsare: Jonas Gardell.
Speltid: 7 tim 14 min.
Förlag: Norstedts.
Utläst: 20 februari 2013.
Serie: Torka aldrig tårar utan handskar, del 2.

Info: De är en sorts familj: ärkefjollan Paul, Lars Åke och Seppo, Reine med sitt plågade förflutna på den lilla bohuslänska ön, den vackre Bengt som är filmstjärna i vardande. Varje år firar de jul hos Paul, det är där Benjamin och Rasmus träffar varandra och blir kära. Allt ska de offra för kärleken.
De älskar varandra så mycket. Världen och framtiden tillhör dem. Och det är då som sjukdomen kommer till staden. Bögpesten. Den nya digerdöden. De är alla så unga. En efter en skall de dö. Det som berättas i den här historien har hänt. Allt är sant. Jag var en av dem som överlevde. Det här är min och mina vänners historia.
Mina kommentarer: Denna är lika bra som första delen. Jag blir glad och ledsen på samma gång när jag lyssnar. Alla försöker hålla modet uppe, försöker att glömma bort rädslan inför sjukdomen. Sen när de får reda på att de är sjuka, att de kommer dö då brister hjärtat. Allt känns så orättvist, de är ju så unga allihopa. Varför skulle de bli sjuka?! De som bara var i början av deras liv. Sen blir jag förbannad när jag läser om Benjamins föräldrars "begravning" för honom. Jag blir så heligt förbannad över alla dessa föräldrar som stänger ute sina egna barn bara för att de inte blev som föräldrar ville. Jag blir så förbannad och ledsen över att dessa män blir utfrysta bara för att de vill älska någon som älskar dem.
Jag har alltid beundrat Jonas men efter detta älskar jag honom.
Betyg: 5.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar